Hudbristningar

Bristningar (striae) är parallella och spolformade delar av rynkig hud. De kommer oftast utan några symptom men kan ibland följas av lite klåda, sveda eller smärta. Bristningar inträffar på samma nivå i huden som dermis och är ett resultat av fibroblaster som inte fungerar som de ska. Fibroblaster är de celler som producerar proteinen, kollagen och elastin. Dessa proteiner har en fibrös struktur och bildar nätverk för att ge huden elasticitet, uppstramning och andra positiva effekter.

Hur uppstår bristningar?

Under första fasen är kanterna på bristningarna röda (röda bristningar), mörkröda eller rödblåa. Det är i detta skede som det är enklast att ta bort bristningar.

Under andra fasen kommer en synbar förnyelse av huden över bristningarna och de blir vita (vita bristningar).

Det röda bristningarna blir trängre och minskar som ett resultat av kroppens försök att regenerera det rivna nätverket av kollagenfibrer och elastin. Det finns ingen möjlighet att återställa huden till hur den såg ut innan bristningarna. I ett senare skede har det bildats synliga vita bristningar. I detta skede kan man förbättra hudens utseende men det är inte möjligt att få bort bristningarna helt.

Lokalisering och former av bristningar:
Bristningar på magen och bröstet kan sträcka sig radiellt. Bristningar på låren och rumpan finns vertikalt och parallellt, på ryggen och korsryggen finns de horisontellt och parallellt.

När uppstår hudbristningar?
Bristningar kan dyka upp i alla åldrr. Hos kvinnor sker det oftast under puberteten och graviditet. De vanligaste områden för kvinnor är höfter, lår och bröst.

För män förekommer bristningar oftare på ryggen, korsryggen och i armhålan och axlar.

Orsaker till hudbristningar:
Ökningen av kortisol i blodet bromsar fibroblasters aktivitet (de celler som producerar kollagen och elastin fibrer). En stor ökning av östrogen (under graviditeten eller hormonella preventivmedel) ökar också risken för hudbristningar.

Orala läkemedel med glykokortkoiden (t.ex. under behandling endokrinologiska sjukdomar, allergier, och autoimmunitet) minskar antalet fibroblaster och sänker kollagenproduktionen.
Genetisk disposition – om mamman har hudbristningar är det sannolikt att dotter i framtiden kommer att ha hudbristningar.

Fig.1. Magrutor och radiella bristningar.

Anlag för hudbristningar har:
• överviktiga människor;
• ungdomar under puberteten,
• kvinnor under graviditet, klimakteriebesvär,
• personer med täta viktfluktuationer (bristningar kan dyka upp under snabb bantning)
• personer som har ofta kaloririk diet,
• personer som tar steroider,
• personer med en genetisk disposition.

För att förebygga hudbristningar finns det flera metoder med krämer, geler, oljor och andra aktiva substanser men dessa metoder har ingen vetenskaplig förankring och har inte bevisats.
En förebyggande åtgärd är att undvika återkommande viktändringar.

Intensiv fysisk träning för magrutor är ingen säkerhet mot bristningar (Fig.1).

Borttagning av hudbristningar med kemisk peeling.
En kemisk peeling med glykolsyra i låg koncentration kan inte direkt stimulera kollagensyntes eftersom de inte penetrerar tillräckligt djupt för att nå fibroblaster och kollagenfibrer finns. Metoden gör det enklare för andra metoder att nå djupare penetration i huden med andra aktiva komponenter. Det går att kombinera glykolsyrapeeling med TCA (Fig.2).

Fig.2. Hudbristningar på brösten före och efter TCA peeling och sandabrasion.

Microdermabrasion av bristningar.
Microdermabrasion baseras på den mekaniska borttagning av de övre hudlagren för att få igång hudens produktionen av kollagen och elastin. Behandlingen tar tid och repetition eftersom man slipar varje hudbristning. Efter behandlingen behövs ingen rehabilitering. Det går att kombinera microdermabrasion med både glykolsyra och TCA peelingar.

Mesoterapi mot bristningar.
I mesoterapi injiceras specifika blandningar av olika ämnen i den skadade vävnaden. Det startar fibroblastiska reaktion i dermis som i sin tur startar en kollagenregenerering. Man kan kombinera behandlingen med glykolsyra peeling.

Andra metoder
Farmakologisk behandling: retinoider (tretinoin, Retin A) är ansvarig för en normalisering av förhorningsprocess och har inflytande på inflammatoriska processer i huden, stimulerar fibroblaster för kollagensyntes.

Bukplastik – avlägsnar överskottshud med hudbristningar.
En bukplastik lämnar naturligtvis ärr. Med tiden mognar ärret och efter ungefär ett år blir det synlig som en ljus linje.

Laserbehandling för att få bort hudbristningar. En Fraxel laserbehandling längs hudbristningar stimulerar en läkande process genom en att skapa mikroskador som byter ut skadade hudceller med nya hudceller. Huden blir fastare och tjockare och hudbristningarna blir mindre synliga. Det kan ge ett positivt resultat för hudbristningar på låren och brösten.

Microneedling av bristningar med Dermaroller. En Dermaroller bildar ett stort antal kanaler i huden med ca 0.08 mm i diameter. Hur djupt mikronålar går in i huden beror på var bristningen är och djupet kan vara upp till 2,5 mm.
De skadade cellerna i det behandlade området börjar förnyas intensivt och tillverkar kollagen för att stoppa hudskadan. Det skapas elastiska stöttor av nybildad kollagenvävnad som dras till varandra och minskar djup och bredd av ett ärr eller en bristning.
Man kan få bort bristningar på magen och på rumpan med ett bra resultat genom att använda dermaroller.